Kukorelly Endre: De promenerar, sätter sig i parken (Sétálnak, kiülnek a parkba Svéd nyelven)
|
Sétálnak, kiülnek a parkba (Magyar)
Sétálnak, kiülnek a parkba, kijönnek, a Nap, a
Nap felé fordítják az arcukat, leülnek, le- fekszenek a fűre, járkálnak a bokrok között, halkan beszélgetnek, lassan, egymás mellett, néha nevetnek is, valaki élesen nevet, vagy ücsörögnek egy padon, nézik a vizet, a kis szelet a vízen ahogy fodrozódik, megállnak a fák alatt, valami madárhang, micsoda erős illatok, hogy van-e ott ő, és hogyan legyen, bűzös és piszkos és rohadt, hogy végül is mindegy, mivel játszanak, aztán a rügyeket vizsgálják, megtapogatják a fák törzsét, ezekről beszélgetnek vagy hallgatnak, a fákról, bokrokról, hogy az miféle fű, a vízről, a Napról meg a szélről, ezekről. |
De promenerar, sätter sig i parken (Svéd)De. promenerar, sätter sig i parken, kliver upp, Solen, de vänder sina ansikten mot Solen, sätter sig, lägger sig i gräset, går omkring mellan buskarna, pratar lågmält, stilla, så här, intill varandra, skrattar till och med ibland, någon skrattar högt eller sitter de bara på en bänk och tittar på vattnet, den lätta vinden som krusar vattenytan, stannar under träden, ett fågelläte, och så starka dofter, om det finns ett Bortom, hur ser det ut, stinkande, smutsigt eller ruttet, det saknar egentligen betydelse, det här är bara en lek, sedan undersöker de knopparna, känner på trädens stammar och pratar om dem eller också säger de inget om träden, om buskarna, om vilket slags gräs det är eller om vattnet, om Solen och vinden, om allt detta.
|
